På en högplatå på 1400 meters höjd i Dolormiterna gick evenemanget av stapeln. Vi körde dit tillsammans med Junos matte Ingela Källbring som körde sin nya husbil som en hel......kvinna! Vägen dit bjöd på många strapatser, flera felkörningar uppe ibland molnen på smala alpvägar. Inte kul för Ingela som är höjdrädd. Men vid framkomsten blev vi glatt överraskade - platsen var en ren idyll! Makalösa blomsterängar, julkortsgranar och lösgående kor och hästar omgivna av alptoppar. Kunde inte varit vackrare. Korna var helt orädda och fick fösas iväg från bilarna som dom slickade på. Som extra allt fanns en damm med kväkande små grodor. Banorna var inringade för att skyddas från kreaturen!
Annars var banorna en stor besvikelse - korta och okomplicerade. Loppen var slut nästan innan dom börjat - det var lång väg att köra för att hundarna skulle få springa sammanlagt ca en minut!!! Didi fick en dålig hund att springa med i lopp ett och fick därför inte bra utdelning trots ett mycket bra lopp. Janus sprang jättebra men det blev inte bättre för honom. Juno genade i båda sina lopp. Sammantaget blev Didi bästa svenska whippet på en 18ondeplats med 513 poäng, Janus tvåa bland hanarna på plats 22 och förra årets pallplatsande Juno kom på plats 35.
Vädret var sannerligen skiftande - och det från ena minuten till den andra. Man svettades, frös och blev dyblöt om vartannat! Banorna blev därefter - i andra loppet hade Didi lera upp till halsen!
Trots att vi för första gången missade pallen så var det ändå en trevlig upplevelse. Alla Grändens blev godkända vi den nya inmätningen så nu slipper vi det för framtiden och vi kom alla hem i fullgott skick, tack och lov.
 |
| Så här såg början av det svenska lägret ut onsdag kväll. |
 |
| Här väntar Janus ivrigt på att få göra en insats. |
 |
| Här är vi på en rastplats med utökad flock , Ingelas Juno och Annii. |
Så här närgångna var korna hela tiden. Tur att ingen av oss har koskräck!
 |
| Ser ni så fina julgranar!! |
