I dag för fyra år sedan!!!!

Tänk vad tiden går! För fyra år sedan levererade Betty åtta gudomliga valpar, fyra gudinnor och fyra gudar precis i den ordningen. Leif, som tänkt behålla en hane, blev lite nervös ett tag där, men sen kom tre hanar som ett rinnande vatten, alla pigga och livliga. Den fjärde hanen däremot gjorde oss båda nervösa. Han åkte ut och in några gånger och sen ville/orkade Betty inte krysta mer. Efter två rastningar utan resultat blev jag tvungen att ta i ordentligt och dra ut honom. Vi var övertygade om att han var död - men icke - han sprattlade och pep lika duktigt som dom andra gjort.
I år har vi fortfarande sommar här. Inte en enda frostnatt hittills och uppemot 14 grader på dagarna, 8-11 på nätterna. Natten då valpningen började var det rejäl frost och sen följde den värsta vinter i mannaminne!!!! Det var säkert en meter hög snö i trädgården och valpisarna var inte ute många gånger innan dom i stort sett var leveransklara.
Vi är så lyckliga över att alla fick underbara hem!
I dag gratulerar vi Diana, Fortuna(Jonna),Juno och Venus(Messi) samt
                               Amor(Sunny),Apollo,Baccus och Janus. 

 Här är dom alldeles "nykläckta" och det är endast tre som går att identifiera, lilla Venus som är fawn, Diana som är spräcklig och Fortuna som har ett vitt, halvt halsband. Sen var ju Juno också lätt, för hon var den enda röda som saknade snopp! Pojkarna var lika som bär och fick märkas med nagellack
Det var en underbar men jobbig tid Vårt sovrum, hall och kök var ockuperat av valparna, vilket var nödvändigt eftersom dom aldrig kunde härja runt i trädgården.

.Fast lite grann i slutet gick det.

Fast annars gick det bra att rasa sig trött inomhus. Här har Fortuna lagt beslag på en bra plats.

Och när systern har lämnat intar Apollo underslafen.

Diana och Janus trängs här med mamma och mormor, som var en mycket duktig barnvakt.

Lill-Betty Juno är sin mamma upp i dagen - eller var.

Här är vackra Venus bara sex veckor.

Amore Mio kallade jag Amor för - han var min favorit bland hanarna.

Och sist - men inte minst - lille Baccus, som var den första av hanarna att flytta hemifrån.

Så här mycket har jag aldrig skrivit på bloggen, men det var härligt att minnas! Nu ska vi fira och skåla för födelsedagsbarnen!